Den mänskliga tarmen är ett intensivt fascinerande organ som till stor del har missförståtts av medicinsk vetenskap tills slutförandet av det dyraste experiment som någonsin genomförts: Human Genome Project, som gav några mycket överraskande resultat. Det visar sig att en människas DNA – inom helheten av det som gör dig till en människa – är mindre än 1 %. Det har nu konstaterats att de andra 99% av DNA som gör dig till en komplett människa får du från dina mikrober – ja, dina bakterier! Du är en individ men du är också ett kollektiv! Vår förståelse för den mänskliga tarmen och det symbiotiska förhållandet vi har med våra mikrober vuxit med stormsteg. Till exempel, när man började undersöka människans tarm, uppskattades det att det fanns cirka 4 500+ arter och stammar av bakterier i tarmen. Det har nu fastställts att det finns uppskattningsvis 20 000+ arter och stammar av bakterier, och räkningen fortsätter.

Ordet mikrobiom definieras som samlingen av mikrober eller mikroorganismer som lever i en miljö och skapar ett slags “mini-ekosystem”. Vårt mänskliga mikrobiom består av samhällen av symbiotiska, kommensala och patogena bakterier (tillsammans med svampar och virus) som alla kallar våra kroppar hem. Dessa samhällen existerar i unika, kompletterande blandningar och bebor allt från vår hud, näsa till våra munnar och ögon, och naturligtvis våra tarmar.

Vissa av dessa bakterier – de kommensala – är helt enkelt med på en gratis åktur, medan andra – de symbiotiska bakterierna – erbjuder ett ömsesidigt fördelaktigt förhållande. Alltid lurar, fastän i mycket mindre antal, patogener – sjukdomsorsakande opportunistiska mikrober. Patogener orsakar dock inte alltid sjukdomar, och vissa har faktiskt positiva effekter.

Vad forskare nyligen har förstått är att sammansättningen och den allmänna hälsan hos din mikrobiom som helhet avgör om patogener i tarmen samexisterar fredligt eller orsakar sjukdom.

Tillsammans utgör dessa bakterier en viktig del av vårt biologiska pussel – ett minutiöst konstruerat genom miljontals år av naturligt urval och en som tills nyligen förblev till stor del missförstådd.

Det är först nu, genom banbrytande arbeten av sådana som David A. Relman och The Human Microbiome Project, som vi äntligen är medvetna om hur expansiv vår mikrobiota verkligen är, och att vi fortfarande bara knappt har skrapat på ytan. För mindre än tio år sedan uppgick de bakteriearter som forskare hade upptäckt som inhemska sambor i människokroppen bara 200. Nu uppskattar forskare att mer än 20 000 olika mikrobiella arter upptar vår mikrobiom.

Samhällena i vår mikrobiom utför en mängd olika funktioner som är avgörande för inte bara vår hälsa och välbefinnande utan för vår överlevnad.

Från och med vårt immunförsvar fastställer vår mikrobiom parametrarna där våra kroppar bedömer om något är vän eller fiende. Den upprätthåller harmoni, balans och ordning bland sina egna samhällen, vilket säkerställer att opportunistiska patogener hålls till ett minimum, samtidigt som det hindrar värdsystemet från att attackera sig själv.

Det är vår första, andra och tredje försvarslinje – börjar med vår hud, sedan våra slemhinnor och slutligen vår tarm, vilket ger en levande barriär som kan modifieras och omvandlas för att passa individuella behov och unika miljöer.

Vår tarm (mikrobiota) är grundläggande för nedbrytning och absorption av näringsämnen. Utan den skulle majoriteten av vårt födointag inte bara vara svårsmält, utan vi skulle inte kunna utvinna de viktiga näringsämnen som behövs för att fungera.