Tarmslemhinnan är det organ som upptar den största ytan av vår kropp, ca 400 kvadratmeter, nästan lika stort som en tennisplan. Tarmslemhinnan är konstant exponerad mot risker, som smittsamma bakterier och andra främmande partiklar. Den skyddas av en tarmbarriär vars funktion är att filtrera bort skadliga ämnen och bakterier på samma gång som den ser till att ta upp näring från kosten vi äter. Det är också därför mycket viktigt att den anatomiska funktionen och bakteriefloran i tarmbarriären är i balans då denna del av vår kropp är vårt första och kanske allra viktigaste försvar mot infektioner.

Vårt ekosystem i tarmfloran består av biljoner olika bakterier. Denna bakterieflora, vår mikrobiota, spelar en mycket viktig roll i flera av kroppens metaboliska och immunologiska processer såsom produktion av kortkedjiga fettsyror och produktion av olika signalsubstanser vilka påverkar våra immunceller.

Tarmens ytskikt är bland annat uppbyggt av ett lager epitelceller vilka tillåter molekyler, näringsämnen och signalsubstanser komma igenom tarmbarriären och upptas av blodbanan. Denna funktion i tarmslemhinnan som tillsammans bygger en komplex barriär mot dåliga (patogena) bakterier och virus är starkt förknippade med vårt immunförsvar.

Kroppens tarmflora säkerställer tarmbarriärens funktion och försvar genom flera olika mekanismer, dels genom att släppa igenom antibakteriella molekyler, bakteriociner, och antiinflammatoriska, kortkedjade fettsyror och dels genom att aktivera cellreceptorer för immunförsvaret. Etablerad forskning inom området säger att ”människans tarmbakterier tränar immunförsvaret genom att det får kroppen att lära sig att känna igen mikroorganismer, molekyler och nutrition från såväl bra (kommensala) och dåliga (patogena) bakterier.”

De förändringar av tarmfloran, oavsett om de är kvantitativa eller funktionella, där en obalans mellan bra och dåliga bakterier uppstått kallas för dysbios. När detta händer ändras kroppens immunförsvar eftersom tarmväggens genomsläpplighet förändras och rubbar jämvikten, homeostas, i och emellan kroppens tarmbakterier och immunceller. Denna förändring gynnar överväxt av dåliga bakterier, exempelvis Stafylokocker, Pseudomonas och Escherichia Coli. Dessa dåliga bakterier och deras endotoxiner, vilket är ett ämne som läcker ut när en bakterie dör och en kraftig varningssignal för immunförsvaret om en pågående infektion, kan utlösa mycket allvarliga tarminfektioner. Dessa infektioner kan bibehålla dysbiosen och även leda till ytterligare komplikationer genom påverkan på tarmväggens celler.

När dåliga bakterier ökar i tarmfloran och minskar de bra skyddande bakterierna, leder det i sin tur till en sämre produktion av kortkedjade fettsyror och antimikrobiella peptider vilket har en negativ påverkan på kroppens naturliga immunförsvar.

Din tarmflora, med en mångfald av goda bakterier, tillsammans med cellerna och slemhinnorna i din tarmvägg kan bidra till en hälsosammare barriär som bildar ett effektivare immunförsvar – för hela din kropp!

Vid en god tarmhälsa med en mångfald av bra bakterier aktiveras cellreceptorer och molekyler med antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper när din kropp utsätts för olika bakterier. Detta stärker inte bara ditt försvar mot infektioner utan de utgör också en del av ett signalsystem som är viktigt för att indikera ohälsa.

Om du har en obalans i tarmens sammansättning av bakterier där de dåliga bakterierna dominerar fungerar tarmens försvarsmekanismer sämre. Det innebär att risken för infektioner kan öka.